söndag 18 december 2011

Lennart Bengtsson om klimat- och miljöpolitik

Professor Lennart Bengtsson lyfter, i ett gästinlägg på The Climate Scam, den mycket viktiga frågan om vilka nationella åtgärder som är bäst för att möta klimatförändringarna. Bengtssons inlägg är politiskt och polemiserar till stor del mot miljöpartiet.

Professor Lennart Bengtsson är kanske Sveriges mest framstående klimatforskare, och har på senare tid hörts allt mera i den offentliga klimatdiskussionen. Bengtsson är även starkt kritisk till den så kallade vetenskapliga diskussionen som förs i anslutning till The Climate Scam.

I mina ögon är det ett friskt och sakligt inlägg, fjärran från de dårhusargument, som vi alltför ofta läst på den aktuella bloggen, om en förestående grön diktatur, eller antydningar om att en världsregering, styrd av Greenpeace och WWF, håller på att bildas. Om TCS håller de knäppskallar borta som brukar föra fram de här tankegångarna, och avhåller sig från illa kamouflerade påståenden om att forskare fuskar eller är kriminella, finns det en reell möjlighet, att TCS ska kunna bli en röst i klimatdiskussionen.

Jag både delar och delar inte professor Bengtssons syn på den politiska verkligheten. Bengtsson har rätt i att Sverige har ytterst liten betydelse för de globala koldioxidutsläppen. Däremot tror jag inte att Sveriges nationella åtgärder saknar betydelse i ett globalt perspektiv.

Framför allt inte för Sverige som industrination.

Min privata åsikt om Sveriges klimatarbete är lika mycket självisk nationalism som omtanke om världen, och jag tycker att professor Lennart Bengtsson missar kopplingen mellan att ligga i framkant i klimatpolitiska åtgärder parallellt med att ligga i framkant i teknisk innovation.

Kan vi Sverige utveckla energibesparande teknik, som både minskar koldioxidutsläpp och energiåtgång, torde vi ha en bra produkter som även ger avtryck i handelsbalansen. Personerna som byggde upp våra stora företag, som i dag är internationella giganter, var faktiskt en gång beroende av framsynta politiska beslut. Ericsson hade förmodligen inte varit någonting i dag, om inte staten sett till att använda Ericsson som ett verktyg för att bygga upp en fungerande telekommunikation för hela landet. Ungefär samma med ASEA.

Jag håller inte med om att miljöpartiet är tillväxtfientligt.

Det är därför en händelse som ser ut som en tanke, att miljöpartiet, när professor Lennart Bengtsson i ett blogginlägg, räknar ut partiet som en kraft att lyssna till, ökar kraftigt i opinionen.

Miljöpartiet är sanningen att säga, inte så vidare extrema i klimatfrågan, och inte heller extrema i miljöfrågorna.

Snarare är miljöpartiets framgång en konsekvens av att partiet blivit trovärdigt. Man har till och med kastat orealistiska krav på ett utträde ur EU i papperskorgen.

Däremot säger partiet nej till stora motorvägsbyggen runt Stockholm, som väl inte kommer att leda till något annat än ökad biltrafik i innerstaden. Man bedriver även en trovärdig politik i fråga om miljövård och biologisk mångfald. Det är naturligtvis en katastrof för ett parti som kallar sig grönt, att driva igenom en licensjakt på ett utrotningshotat djur bara för att en lobbyorganisation gnäller lite. Centern kommer att få jobba lite för att återvinna trovärdigheten i de gröna frågorna.

Tills vidare kommer miljöpartiet att stärka sin ställning oavsett vad Lennart Bengtsson anser om partiets roll.


onsdag 14 december 2011

En samling slöa knivar

När jag slentrianmässigt, efter det föga förvånande misslyckade klimatmötet i Durban, läser igenom vad som skrivs i så kallade förnekarbloggar, och kommentarer under olika artiklar, kan jag inte låta bli att förundras över den världsbild det här klientelet byggt upp.

Kanske för första gången världens folk har fått en, såväl bildligt som bokstavligen, glödande kolbit, kastad i famnen, samtliga. Ingen seriös bedömare kan anse att någon ens vill göra något åt den här glödande kolbiten, än mindre i grunden omdana samhället.

Ändock är denna påhittade, ej existerande, omdaning av samhället ett bärande argument för de värsta klimatförvillarna. Jag kan för mitt liv inte begripa hur personer i den akademiska världen, och Sten Kaijser är gubevars inte värst, kan sjunka ner i det här konspirationsteoretiska träsket. Att amerikanska politiker, som till och med trodde att det fanns massförstörelsevapen i Irak, vill få det till att seriösa forskare bluffar och myglar för att få anslag(!) eller i värsta fall styra världen, är kanske inte så konstigt, men att professorer på bloggen TCS länkar till smörjan från Inhofe & Co är ofattbart.

Många klimatförvillare vill få klimatfrågan till att handla om olika åsikter som bör komma till tals. Och att massmedia som bland annat public service är onda när inte klimatförvillarna får uttala sig i frågor som rör forskning.

I klartext så anser alltså klimatförvillarna, att när klimatförändringarna i Arktis diskuteras, den krympande havsisen, smältande glaciärer och inlandsis, tinande permafrost, kol-, gas- och oljeutvinning, kort sagt ändrade livsbetingelser för flora, fauna och människor, så ska public service leta upp något som i deras tycke balanserar diskussionen.

Herregud. Public Service och andra massmedia måste väl ändå ha annat för sig än att leta upp knäppskallar som påstår att inget händer i Arktis, eller att det är naturliga variationer, eller att det snart blir kallare. Om en forskare sagt något vettigt, och kunna belägga det, har dom också fått det publicerat i vetenskapliga tidskrifter. Alltså på annat ställe än via konservativa tankesmedjor. Det borde till och med professorer förstå.

Maggie Thauersköld Crusell, som grundade bloggen The Climate Scam har nu helt bytt taktik. Inget ifrågasättande längre av vetenskapen, inte öppet i alla fall, och det är kanske därför hon trots allt publiceras i seriösa medie,r till skillnad från de skribenter som är kvar på TCS.


Vi ser hur mycket pengar som försvinner spårlöst i klimathavet. Vi hör att det inte har någon effekt på utsläppen. Vi är trötta på att bli lurade.

Lurade? Det är möjligt att Thauersköld Crusell känner sig lurad, men i så fall är det mera hjärnspöken.

De som har skäl att känna sig lurade är översvämningsoffren i Asien, människor som bor i kustnära områden där havet gnager sig på, och människor som lider av torka och/eller skyfall. Där har vi det riktiga klimathavet.

Själv är jag cynisk. Jag tror inte att klimatförändringarna kommer att tas på allvar förrän en västerländsk storstad får sin elförsörjning utslagen av en värmebölja: Luftkonditionering, vatten, transporter, handel etc.


onsdag 30 november 2011

Sopåtervinning hos klimatförvillarna


När jag i mitt förra inlägg sarkastiskt undrade om de så kallade skeptikerna inte kommit längre inom klimatforskningen, än till att älta hockeyklubba, eller om dom verkligen var efterblivna, kunde jag inte drömma om att professorn i vetenskapsteori, Ingemar Nordin, så bokstavligt skulle bevisa att så är fallet.

Ingemar Nordin har letat i gömmorna bland vetenskapligt undermåligt material, och hittat en artikel av W. Soon och S. Balinuas, 2003, två rymdfysiker som uppenbarligen även också anses som experter på paleoklimatologi. Och inte att förglömma, båda är knutna till den politiska tankesmedjan Marchallinstitutet, mest kända för att ha drivit på att enorma summor offentliga medel ska användas inom raketforskningen, typ stjärnornas krig.

Inte ens Edward Wegman, som inte drar sig för vare sig plagiat eller referenser till kvacksalvare som Steve McIntyre, har i sin beryktade Wegmanrapport vågat använda artikeln av Soon och Balinuas.  Professor Ingemar Nordin, som gärna till och med refererar till LaRouche, bara det ger stöd åt de egna konspirationsteorierna, har naturligtvis inga sådana betänkligheter.

Normalt faller vetenskapligt undermåliga artiklar i snabb glömska, och dom som klantat sig brukar också normalt hjälpa till med begravningen. Inte när det gäller klimatforskning. Där garanteras vilken skräprapport som helst evigt liv, till exempel Soon och Balinuas 2003, Wegmanrapporten eller varför inte Spencers senaste rapport som inte sa något konkret om klimatkänslighet, men som ändå bevisade att en fördubbling av koldioxidhalten skulle leda till en temperaturökning på 0,6 grader. Nåja, det har sedan ändrats till att Spencers arbete skulle tyda på en låg klimatkänslighet …

Det säger i alla fall en del om vad man använder för vetenskapligt underlag på bloggen The Climate Scam.

Annars verkar de här klimatförvillarna delvis inriktat sig på en ny strategi. Cynikern Maggie Thauersköld Crusell ser en anpassning till ett förändrat klimat som ett enormt hot mot framförallt den svenska välfärden. Uppenbarligen är Crusell Thauersköld beredd att acceptera att vi människor påverkar vår livsmiljö och framtid, bara vi inte gör något åt det.

Annars forstsätter klimatförvillarna som vanligt att hitta på alla möjliga anledningar till att konsekvenserna av klimatförändringarna beror på just något annat. Som det här bottennappet av konstnären Lars Jonsson. Jonsson skriver att han svarat på den här artikeln, ”Varför ska ursprungsfolken betala så högt för klimatet?” Lars Jonssons artikel är onekligen en paradox, han har svarat på en debattartikel han uppenbarligen inte läst. Jo, han har läst att det krävs mer forskning, och ger uttryck för det vanliga kunskapsföraktet hos Stockholmsinitiativet.

Vi andra som är intresserade av att lära oss mer om klimatförändringarna i Arktis kan med fördel ta del av exempelvis den här artikeln: http://www.usni.org/magazines/proceedings/2009-02/arctic-melt-reopening-naval-frontier

Artikeln skrevs 2009, ett år då klimatförvillarna hävdade att den arktiska isen återhämtade sig … Den arktiska isen hade inte återhämtat sig, snarare att förändringarna accelererar.

Artikeln från US Navy visar med tydlighet hur erbarmligt inskränkt Lars Jonsson och de andra klimatförvillarna argumenterar: Klimatförändringarna i Arktis leder till en helt ny värld, även säkerhetspolitiskt, men för naturfolken, som Jonsson föraktfullt benämner etniska minoriteter, påverkas naturligtvis inte livsbetingelserna. Lars Jonsson är duktig på att måla fåglar.








onsdag 23 november 2011

Verklighet och förnekeri

Det börjar närma sig ett internationellt möte om klimatfrågan i Durban. Nyligen presenterade IPCC en rapport om extremväder, och vad vi måste göra för att helt enkelt minimera skadeverkningarna. Få bedömare ifrågasätter allvaret i det som händer.

Vad gör då klimathaveristerna när ett internationellt klimatmöte närmar sig? Svar: Man publicerar hackade mail från klimatforskare och börjar älta ”hockeyklubba”. Jag är osäker på om detta beror på, att dom inte kommit längre inom klimatforskningen, eller om dom faktiskt är efterblivna.

Det som hänt, att klimatforskare hackats, och att mailväxling mellan forskare som exempelvis Michael Mann och Phil Jones lagts ut på nätet, är inte oväntat.



Bakgrunden är en lag i USA motsvarande offentlighetsprincipen, där offentlig verksamhet ska vara just offentlig. På juridisk väg försöker man då hävda att eftersom klimatforskning har betydelse för samhället (obs att det i det här fallet gäller eventuella skatter och avgifter, och inte att samhällets beredskap för klimatförändringar) så ska allt bakomliggande arbete vara offentligt. Det vore onekligen en intressant utveckling om en rättshaverist, bara för att han anser att forskningen påverkar samhället, skulle kunna kräva och får igenom, att forskarens mailväxling ska bli offentlig. Onekligen intressant då det gäller forskning som rör försvaret …

Det som gjort Michael Mann mest känd, att han var ledande i arbetet med att ta fram den första samlade temperaturrekonstruktionen, för då norra halvklotet. Den rekonstruktionen visade, vilket i stort alla rekonstruktioner, om de inte bygger på rena körsbärsplockningar, att de senaste decennierna visar en kraftig uppvärmning. Senare rekonstruktioner från Mann som även de bekräftats av andra visar att temperaturerna i dag är varmare än på några tusen år, se länk till Hockey Stick Controversy.

Det är ingen slump att Michael Mann kommer att tilldelas ”Hans Oeschger Medal of the European Geosciences Union” för sina insatser inom klimatforskningen.

Steve McIntyre, mineralprospektör och oljeletare, men även utbildad i statistik, är den som högljuddast opponerat sig mot Michael Manns studie. McIntyre konstaterade, vilket bekräftats av andra statistiker, att Mann borde ha använt en bättre statistisk metod.

Det dessa hederliga forskare och statistiker, i motsats till Steve McIntyre, även påpekat, är att även om Michael Mann borde ha använt en bättre metod, så hade det ändå inte påverkat det slutliga resultatet.

Efter att ha fått några statistikstudier om Michael Manns temperaturrekonstruktion publicerade i vetenskapligt granskade tidskrifter, och fått bekräftat att, ja, Mann borde ha använt bättre statistik, är McIntyre borta från den vetenskapliga diskussionen. Efter det har McIntyre varit hänvisad till bloggen Climate Audit och den vetenskapliga skandalblaskan Energy & Environment.

Steve McIntyre tas inte på allvar i forskarvärlden, och har aldrig själv ägnat sig åt forskning, däremot finns det anledning att hålla koll på hans förehavanden i den offentliga debatten.

Steve McIntyre har vid ett flertal tillfällen uppvisat ett rent haveristbeteende, han har ifrågasatt i stort sett de flesta redovisningarna av temperaturer som gjorts. Ett led i detta ifrågasättande har vari att begära ut rådata från väderstationerna. I synnerhet från stationer som finns i länder som inte lämnar ut data till vem som helst.

Hade Steve McIntyre varit genuint intresserad av datan hade han naturligtvis vänt sig till respektive land, som faktiskt är juridiskt ägare av datan. Vad han skulle ha datan till är höljt i dunkel, eftersom det rör sig om sådana enorma datamängder att det inte är hanterbart för en enskild amatörforskare.

När Steve McIntyre inte får ut datan, så hör och häpna, uppmanar han sina bloggläsare att spamma forskare och universitet. Här har faktiskt McIntyre passerat gränsen till sådant som ska diagnostiseras.

Tack vare Steve McIntyres meriter används han flitigt i kampanjen mot klimatforskare i USA. Den beryktade Wegmanrapporten referenser till såväl McIntyres blogginlägg som artiklar i E & E. Utöver att Wegman (eller var det hans student, eller var det Smocky Joe Bartons sekreterare) plagierat från bland annat Wikipedia. Trots att det passerat två år sedan Manson University skull börja utreda härvan har inget hänt. Jag undrar hur lång tid det ska ta innan vetenskapsakademin i USA tröttnar på allvar. Här har vi den riktiga ”climatgate”.

Trots att Wegmanrapporten innehåller så flagranta brott mot god sed (eller kanske snarare tack vare) ses den som ett föredöme i vissa kretsar. Varför inte studera vad andra statistiker skrivit om Michael Manns arbete, utan vare sig länkar till McIntyres blogg  eller E & E.

Naturligtvis är det ett elände när klimatforskningen inte längre handlar om vetenskap, utan vad vissa personer skriver i bloggar eller i kvasivetenskapliga tidskrifter. Skulden till att det blivit så måste helt läggas på de politiker, tankesmedjor, lobbyorganisationer och massmedier, som inte accepterar forskningen utan söker stöd hos de individer, som säger att forskarna har fel/ljuger/överdriver, vare sig dessa är begriper ämnet eller inte.

Om dessa politiker, som inte vill se några åtgärder för att lösa klimatproblemen, vore rakryggade, hade dom naturligtvis sagt något i stil med, att vi har tagit del av forskarnas arbete men vi tycker att det är viktigare att marknaden fungerar utan inblandning av politiker. Det törs dom inte, utan i stället gäller det att så gott det går att misskreditera forskarna och deras arbete.

”Climategate 2.0” som det här spridandet av privata mail kallas för, är ett tämligen uselt försök. Hade det varit en film hade recensenten skrivit att uppföljaren var sämre.

Att forskare inklusive klimatdito, är timida i sin framtoning framgår av nedanstående mail mellan Phil Jones och Michael Mann. Det framgår inte vad saken handlar om, det framgår aldrig när klimathaverister offentliggör vare sig citat eller annat.

Däremot går att utläsa att forskarna är irriterade på Steve McIntyre:

I would not respond to this. They will misrepresent and take out of  context  anything you give them. This is a set up. They will certainly publish this, and will ignore any evidence to the contrary that you provide. s They are going after Wei-Chyung because he’s U.S. and there  is a higher threshold for establishing libel. Nonetheless, he should consider filing a defamation lawsuit, perhaps you too.

I have been talking w/ folks in the states about finding an investigative journalist to investigate and  expose McIntyre, and his thusfar unexplored connections with fossil fuel interests.Perhaps the same needs to be done w/ this Keenan guy.

I believe that the only way to stop these people is by exposing them and discrediting them.

Do you mind if I send this on to Gavin Schmidt (w/ a request to respect the confidentiality with which you have provided it) for his additional advice/thoughts? He usually has thoughtful insights wiith respect to such matters,

En människa med normalt humör hade naturligtvis uttryckt något i stil med att Steve McIntyre kan dra åt helvete. Det hade varit mera mänskligt.

Fox News är en av klimatförvillarnas propagandakanaler. Det är ingen slump att deras tittare även har en inskränkt världsbild.

Klotet-bloggen har en sociologiskt intressant diskussionstråd i ämnet.

Svd om intrånget

söndag 20 november 2011

Modest rapport från IPCC

IPCC har nyligen presenterat en rapport som handlar om väderextremer, deras koppling till den globala uppvärmningen och konsekvenserna för världens befolkning.

Rapporten är lågmäld och förmedlar bara det i stort sett alla redan vet: klimatet förändras, det får konsekvenser, se till att planera för dessa förändringar och minska skadeverkningarna.

Klimatförändringarna drabbar olika i de olika delarna av världen, inte bara förändringarna som sådana utan även konsekvenserna. I utvecklingsområdena slår konsekvenserna av till exempel torka/skyfall/översvämningar hårt mot liv och försörjning. I utvecklade länder slår konsekvenserna främst mot ekonomi och handel. Det kommer att bli mycket kärvare framöver att teckna försäkringar mot den globala uppvärmningens konsekvenser.

För de flesta av oss är den här analysen självklar. Ändå ifrågasätts till och med varför vi ska ha en beredskap för att klara klimatförändringarna.

En käpphäst för klimatförvillarna är faktiskt att världens samhällen faktiskt utvecklats mycket i att just hantera katastrofer. Antalet dödsfall till följd av extremväder har inte följt antalet extrema händelser, mycket tack vare bättre förvarningssystem och att logistiken faktiskt fungerar någotsånär även vid katastrofsituationer.

Man behöver inte ha så god fantasi för att inse vad som hänt i Pakistan, Bangladesh, Indien, Thailand, Vietnam med flera, för bara ett halvt sekel sedan, om dessa länder då drabbats av skyfall motsvarande dagens.

Just skyfallen har slagit hårt de senaste åren. Det har till och med regnat så mycket att havsnivån sjunkit med en dryg halvcentimeter. Havsnivåhöjningen på en centimeter var tredje år är oroande, och det blir definitivt inte bättre om höjningen hamnar på land …

Indur M. Goklany personifierar det här mycket suspekta ifrågasättandet av åtgärder för att klara klimatförändringarna:

First, since deaths from extreme weather events have declined despite any global warming that may have occurred, how much resources should we expend on this issue given other priorities?

Argumentationen är lysande. Eftersom åtgärderna faktiskt fungerar, vi vet att antalet extrema väderhändelser ökat, så behöver vi alltså inte lägga ner några resurser på att hantera klimatförändringarna. Någon mera än jag som blir snurrig?

Indur M Goklany har tidigare uttalat att den globala uppvärmningens politik är farligare än den globala uppvärmningen, varför kanske trots allt finns en logik i hans slutsatser. Även om slutsatserna är, hm, en aning verklighetsfrånvända.

Den rapport som Goklany refererar till är publicerad av en libertariansk tankesmedja, Reason Foundation. Alltså en politisk propagandabyrå, som inte har något med forskning eller objektivt kunskapssökande att göra. Först kommer manifestet, att all politisk inblandning i den fria marknaden är av ondo, därefter söker man aktivt efter de argument som ger stöd åt manifestet. Krävs det så drar man sig heller inte för att förtala forskare, som visar den dåliga smaken att redovisa resultat som inte de här libertarianerna accepterar. Då blir det helt plösligt acceptabelt att låta politiken styra.

Bloggen Watts Up With That är ett sådant här libertarianskt fäste. Den personförföljelse av Michael Mann, Phil Jones och ett flertal andra klimatforskare, som underblåses av bland andra Anthony Watts, är riktigt obehaglig, och syftar bara till att försöka tysta forskare som sköter sitt jobb. Anthony Watts borde återgå till sitt jobb som väderpresentatör. Men Watts kanske tjänade så bra som väderpojke att han numera kan blogga på heltid.

En fullständigt bisarr kampanj på WUWT, och även från republikanska politiker, är att klimatforskaren Michael Mann via domstol ska tvingas lämna ut den e-postkorrespondens han hade med kollegor, och andra forskare, för mera än tio år sedan!

Därför är det som en upprättelse när Michael Mann tilldelas den här utmärkelsen från European Geosciences Union. Universitet Penn State har all anledning att vara stolta över Michael Mann. 

Däremot kan mänskligheten skämmas över det vetenskaps- och kunskapsförakt som visas upp av haverister som Anthony Watts, Steve McIntyre, politiska åklagare som Cuccinelli, politiker som Inhofe och Barton med medlöpare som Wegman (han ni vet det-var-inte-jag-som-plagierade-det-var-en-student), med flera. Precis som man en gång fick skämmas över McCarthy.

Dom finns i Sverige också gubevars, men här är det mera av ”tomma tunnor skramlar mest”, här personifierat av Ingemar Nordin:

Det som gör mig så heligt förbannad är att TV, Radio och övriga stormedia och, än värre, våra departement ljuger (ja, det handlar uppenbarligen inte längre om okunskap) folk rakt upp i ansiktet utan att ens darra på manschetten. Gång, på gång, på gång.

Någon som är förvånad över att seriösa media inte tar professorn i vetenskapsteori, Ingemar Nordin (eller någon annan på den bloggen), på allvar?

tisdag 8 november 2011

Problem för klimatförvillarna

Vi har fått en ny granskning av de temperaturer som ligger till grund för de olika diagrammen för världens temperaturutveckling.

I ett stort projekt, Berkeley Earth Surface Temperature, har Dr Richard Muller och några till, bland annat Judith Curry gått igenom temperaturdata sedan 1800-talet.

Föga förvånande visar Mullers projekt samma resultat som samtliga andra mätinstitut, inklusive Climate Research Unit och Roy Spencers satellitmätningar. Ytterst få kan ha blivit förvånade över de slutsatser Muller kommer fram till.

Anthony Watts som driver bloggen Watts Up With That borde egentligen inte ha blivit vare sig förvånad eller något annat. Watts har uteslutande bedrivit politisk propaganda, utan några vetenskapliga belägg. Watts hade också i förväg kommenterat Mullers studie med någonting i stil med att han skulle acceptera resultatet, oavsett vilket resultat.

Bakgrunden till Watts förtroende för Muller är naturligtvis att Muller tidigare i svepande ordalag och på mycket lösa grunder avfärdat Michael Manns rekonstruktioner av tidigare temperaturer. Naturligtvis, vilket är kutym i klimatförvillarbranschen, och som vi strax ska se fler exempel på, utan någon som helst beprövad vetenskaplig granskning eller publicering.

Detta gör Watts utfall mot BEST-projektet till stor humor. Watts kritiserar bland annat Muller för att ha släppt rapporten innan den blivit vetenskapligt granskad. Stora ord från en väderpresentatör som aldrig någonsin fått publicerat en vetenskapligt granskad rapport.

Anthony Watts gör sig också rejält löjlig, när han kritiserar BEST-projektet för att bara redovisa temperaturerna över land. Det är ungefär vad Watts också har gjort, fast utan att redovisa någonting. Watts har envist hävdat att uppgifter baserade på landstationer inte är att lita på, då dessa antingen är borttagna, flyttade eller påverkade av Urban Heat Island.


Anthony Watts tog ingen lärdom av detta, och kommer inte att ta lärdom av BEST heller. Watts med samma utbildning i ämnet, som en väderflicka i en kommersiell TV-kanal, kommer inte att ta lärdom av någonting.

Att inte BEST-projektet är vetenskapligt granskat borde annars öppnat vägen för råförnekaren James Delingpole att faktiskt läsa rapporten. Delingpole kallar sig vetenskapsreporter, men anser ser sig inte ha tid att läsa vetenskapligt granskat material!!!

Delingpole blev avklädd å det grövsta av ordföranden i Royal Society, nobelpristagaren sir Paul Nurse, i SVT-programmet ”Vetenskap under attack” signerat BBC, kortare klipp här.

BEST-projektet var från början onödigt. Vi har temperaturserier från CRU,  NASA, UAH (Spencer) med flera, och ingen har någonsin framfört någon seriös kritik, gentemot deras redovisningar, och därför var granskningen helt onödig.

Innan vi fortsätter med Delingpole går vi över till David Rose, även det en väldigt aggressiv skribent, som inte uppskattar att Muller i BEST-projektet konfirmerar vad alla forskare redan från början visste.

David Rose tillskriver Judith Curry det här uttalandet i en artikel, i samband med att BEST-resultaten publicerades:

Her comments, in an exclusive interview with The Mail on Sunday, seem certain to ignite a furious academic row. She said this affair had to be compared to the notorious ‘Climategate’ scandal two years ago.

[Vilket för en nykter bedömare innebär ingen skandal alls, förutom att forskarnas privata korrespondens kom ut på nätet.]

Den här “återgivningen” av vad Judith Curry har sagt, är inget att höja på ögonbrynen över. Det är så dom arbetar, klimatförvillarna. Intressant dock när dom börjar förtala varandra.

Judith Curry får sägas ha reagerat kraftigt på sin blogg.

Å andra sidan har Judith Curry inte så mycket att gnälla över. Beblandar hon sig med de här kvacksalvarna får hon faktiskt skylla sig själv.
 
Det är riktigt roligt att se hur de här klimatförvillarna nu tuggar på varandra. David Whitehouse, som representerar den renodlade lobbyorganisationen GWPF, försöker via ett suspekt diagram tala om att Muller har fel. Att scammen länkar till skräpet är naturligtvis inte förvånande.

Å andra sidan är det diagram, också det från GWPF, som David Rose använder i sin Curryartikel ännu värre.


Att publicera ett diagram, kalla det för en tioårsperiod, från 2001 till mars/april 2010 (nio år och tre månader), ett diagram som avslutas med en kraftig nedgång trots att alla data pekar på att 2010 var mycket varmt, är mera än lovligt korkat. Att det duger på scammen förvånar dock inte.

Nu har alltså klimathaveristerna kastat ut Muller i kylan, frågan är hur dom ska bete sig med Roy Spencer? Hans redovisning av satellitmätningarna visar ju samma utveckling av temperaturerna som Muller:

Diagrammet konfirmerar ju liksom bara vad jag skrev, att BEST-projektet var onödigt.

Anthony Watts ställer alltså upp för Judith Curry, precis som skribenter på scammen, frågan är vilken Curry man försvarar. Den riktiga Curry eller den som fabricerats av David Rose, Anthony Watts eller av GWPF?

Glöm heller inte James Delingpole, denna hans kolumn är intressant, ett sanslöst utfall mot alla som inte avfärdar den globala uppvärmningen, där han utan att blinka för vidare citat från Curry. Delingpole är inte bara inkompetent som vetenskapsreporter, han bevisar också, genom att inte kontrollera citat, att han även är det som kolumnist. Naturligtvis länkas han flitigt på scammen.

Funderar ni över varför skribenterna på The Climate Scam fortsätter länka till folk och sidor som förtalar och ljuger om varandra, och som inte ens kan återge ett korrekt diagram?

Jag tror att svaret är enkelt. Hade dom bara haft vetenskapliga rapporter och vederhäftiga företrädare, hade dom naturligtvis också använt dessa som källor.






torsdag 3 november 2011

Samstämmigt på bloggen The Climate Scam


Skribenten på bloggen The Climate Scam, Lena Krantz, har tydligen hittat något läsvärt på bloggen Watts Up With That (länk nedan) som hon vill förmedla till allmänheten. Det är Matt Ridley som skrivit en artikel om vetenskap och pseudovetenskap, och efter att ha läst artikeln vill jag även lägga till mytomani. Och med tanke på Ridleys sätt att hantera siffror och statistik, förvånas jag inte över att Northern Rock gick i konkurs. Så här skriver Ridley:

“Remember Jim Hansen of NASA told us in 1988 to expect 2-4 degrees in 25 years. We are experiencing about one-tenth of that.”

Att Bloggen The Climate Scam för de här fabricerade citaten vidare är inga nyheter. Tvärtom är det en medveten strategi, att förtal av klimatforskare förs vidare varhelst möjligheten ges. I det här fallet är det dock så uppenbart att det är skrattretande.

I ett inlägg av Pehr Björnbom några dagar tidigare, under rubriken ”Hansen förutspådde nuvarande temperaturhiatus redan 1988 – men fick han verkligen rätt?” redovisar skribenten en jämförelse mellan Hansens prognoser och ”verkligheten”. [Vi bortser helt ifrån att skribenten, som figur använder en av John Christy illustrationer, där Christy lite godtyckligt anpassat kurvorna i y-led utan någon större hänsyn till startår eller vilka år temperatur­anomalin skall beräknas utifrån, men även om dom använder ett suspekt diagram så borde dom i vart fall stå för dom uppgifterna.]

Jag tittar på diagrammet på scammen. Även om jag betecknar Christys diagram som bluff, så kan vi använda oss av tidsintervallerna, och av skillnaderna i temperatur för respektive kurva var för sig (fast så enkelt är det ändå inte riktigt, men det bortser vi ifrån).

Alltså med mycket god vilja kan få det till att temperaturen 1988, enligt Christy ligger på 0,2 grader över normalen (nu blandar jag till och med Hansens prognos med UAH:s satellitmätningar, vilka Christy är med om analysera). 25 år senare visar Hansens värsta scenario på att temperaturen skulle ligga på 1,3 grader över normalen Jag kan till och med sträcka mig till 2020, som figuren sträcker sig till, där Hansens värsta scenario visar 1,6 grader över normalen.

Jag får det till en skillnad på drygt 1,4 grader i det diagram Björnbom redovisar. Kvacksalvaren Ridley som Lena Krantz länkar till, tillskriver Jim Hansen att han sagt, att temperaturen ska stiga 2-4 grader på 25 år.

Lena Krantz motivering:

Som Anthony Watts skriver på WUWT:
”If there’s one speech about the climate debate worth reading in your lifetime, this is it.”

Som förväntat alltså.


Här är förresten en annan jämförelse mellan Hansens prognoser och verkligheten, där faktiskt alla kurvor börjar på samma år, och med samma temperaturanomali:
Källa: Real Climate

Ps. Pehr Björnbom hävdar i inlägg efter inlägg på scammen att vi inte har någon statistiskt säkerställd uppvärmning sedan ett antal år tillbaka. Ett tag var det mer än 15 år, ibland 15 år och nu senast 14,5 år. Jag ska hjälpa Björnbom. Tio år kan vi vara säkra på, det är ett tidsintervall med marginal. Jag kan alltså garantera att vi inte under någon tidsperiod, detta sekel, eller förra seklet, har haft en statistiskt säkerställd uppvärmning sett till tio år. Enkelt va?

Lik förbannat har vi en statistiskt säkerställd uppvärmningstrend sedan slutet på 70-talet som uppgår till 0,14 grader per decennium. Det är alltså i dag statistiskt säkerställt att det nu är närmare 0,5 grader varmare globalt sett än vad det var i slutet av 70-talet. Ds



tisdag 20 september 2011

Statistiskt pajaseri

Det produceras en hel del fjanteri på bloggen The Climate Scam, men det här ältandet tycker jag tar priset i konsekvent inkonsekvens.

Jag hade med det i mitt förra inlägg men det kan ju inte skada med lite länkar till bakgrunden.

– Nej, svarade Phil Jones.

Detta förmedlades av välvilliga individer, när det gäller vetenskap synnerligen ohederliga dito, som att vi inte hade haft någon signifikant uppvärmning de senaste 15 åren

Att vi år 2010 sett till en 16-årsperiod hade haft en statistiskt signifikant uppvärmning var naturligtvis oväsentligt, liksom 16-årsperioden som slutade 2009, och den som tog sin ände 2008 etc. etc. (det kan säkert i något fall krävas något år mera än 16 år, men det bjuder jag på). Alltså som det sett ut ett bra tag nu.

Jag borde inte bli förvånad, men kan ändå inte låta bli att höja på ögonbrynen, när det dyker upp kvacksalvare på scammen, SOM KÖR SAMMA TEMA IGEN!!!

Fast inte sett till ett15-årsintervall den här gången …

Eftersom det finns en statistiskt säkerställd uppvärmning den senaste 15-årsperioden …kör man med 14,5 år.

Jag är övertygad om att det blir en så kraftig uppvärmning att den blir statistiskt signifikant sett till en tioårsperiod, så kommer de här jönsarna, på bloggar och Newsmill, att hävda att det inte varit någon signifikant uppvärmning på nio år …

Jag skriver bloggar och Newsmill, seriösa massmedia vill av förklarliga skäl inte ha med skribenterna på The Climate Scam att göra.

 Så här ser mätningarna, inklusive trendlinje, ut från University of Huntsville at Alabama. Via den interaktiva sajten Wood for Trees. Det torde stå klart för alla och envar, att om man ska trolla bort uppvärmningen, så måste man klippa med omsorg ...

söndag 18 september 2011

Klimatförnekarna allt mer bisarra

Normalt ska man vara försiktig med ordet klimatförnekare, om sig själva säger det här klientelet att dom inte förnekar klimatet, vilket oftast är riktigt.

Inte i det här fallet.

När det gäller Arktis och förändringarna i det området finns det dom som förnekar klimatet.

När Per Welander skriver att det inte blev något isrekord i år, är han naturligtvis väl medveten om, att han för att komma till den slutsatsen måste strunta i viktig fakta.

Som att strunta i volym:


Och area:


Jodå det blev ett nytt bottenrekord. Och det är inte något som vi som tar klimatförändringarna på allvar gläds över, som det antyds på scammen. Dom som blir glada är olje- och gruvindustrin.

Såväl Nordvästpassagen som Nordostpassagen har i år varit (är?) öppna. Jag vet inte vad vi ska kalla den farled som börjar öppna upp sig norr om Grönland och Ellesmeön, men vi kan väl döpa den till Nordpassagen.


Det är alltså den tjockaste isen som brutits upp i år, och bara det indikerar att istäcket är i mycket dåligt skick.

Ärligt talat, har ni någon gång stött på att de här klimathaveristerna skrattat åt oljebolagen, eller ens lett i mjugg, över att dom satsar stora resurser i Arktis? Eller varför inte ha varnat dessa bolag, för att det snart blir kallare.

Detta är naturligtvis hypotetiska frågor. De här bolagen som riktar in sig på Arktis är självklart väl medvetna om vad som händer, och skulle skratta åt den som påstår att det framöver kommer att bli kallare. Det hindrar dom naturligtvis inte från samtidigt ha åsikten att människans bidrag till klimatförändringarna är ringa. Ett nyttigt garde på nämnda scam ser till att hjälpa till att sprida denna politik.

Den arktiska havsisen är i rask takt på väg att försvinna sommartid, med stora konsekvenser. Någon annan åsikt finns inte i forskarvärden, inte hos dom som arbetar inom fältet. Frågan är bara hur snabbt det kommer att gå. Helt klart är i alla fall att den prognos IPCC redovisade 2007 kraftigt kommer att revideras.

Det blir långsamt varmare, 0,14 grader per decennium just nu. Mycket snabbare i Arktis. Det hjälper inte att påstå, som en skribent på scammen uttrycker det, att det inte förekommit någon statistiskt signifikant uppvärmning de senaste 14,5 åren.

Jo, ni läste rätt. 14,5 år är det intervall dom siktar in sig på. För något år sedan var det 15 år, vilket indikerar att uppvärmningstakten ökat, om än marginellt.

Jag beundrar scammen för att dom så konsekvent kan ägna sig åt nonsens. Det kommer inte att spela någon roll om dom behöver ett intervall på 17, 12 eller hellre x år. Det kommer alltid att heta, att vi inte har haft någon statistiskt säkerställd uppvärmning på x år.

Klimatforskaren och meteorologen professor Lennart Bengtsson slaktar den typen av argumentation i ett gästinlägg hos Uppsalainitiativet.

Lennart Bengtsson slutkläm, att vi kan strunta i ”NIPCC” kan gott gälla The Climate Scam också.

fredag 19 augusti 2011

Två länkar


Professor emeritus Wibjörn Karlén har ett gästinlägg på The Climate Scam, där han hävdar att torkkatastrofen på Afrikas horn borde förutsetts, eftersom astronomer förutsett dagens solfläcksminima, och att en studie från 1974 visat på en viss samstämmighet mellan ett litet antal solfläckar och torka i det aktuella området.

En aktuell nyhet på norska yr.no talar om att det successivt blivit torrare på Afrikas horn sedan 2003. Torkan är alltså inget nytt fenomen som startade med solfläcksminimat som tog sin början 2008.

Tvärtom så ligger det kraftiga solfläcksmaximat 2007 mitt i den period då torkan blev allt värre.

Men det är kanske för mycket begärt att ta med det i ett inlägg som skrivits av en emeritus, som bygger sin artikel på en rapport som producerades 1974.

Men kanske bloggen TCM skulle ha lite koll på om gästinläggen är av kategorin trovärdiga eller inte.

lördag 13 augusti 2011

Nordin och Stilbs förvånar inte ...


… däremot förvånar det att bloggen The Climate Scam torgför ännu ett av Lars Berns sjuka inlägg. Lars Bern använder, utan att blinka, i sin Newsmill-artikel ett mycket grovt förvanskat citat av Maurice Strong. Jag har tidigare skrivit om detta citat.

Originalet, som är belagt i citatbanker lyder:

 "Vi kan komma att nå den punkten att det enda sättet att rädda världen kommer att vara den industriella civilisationens kollaps."

Lars Bern använder det här ”citatet” som är endast är belagt på diverse konspiratoriska sajter:

Är inte det enda hoppet för planeten att den industriella civilisationen kollapsar? Är det inte vårt ansvar att se till att det sker?

Lars Bern är äcklig som inte drar sig för att använda grovt förvanskade, alternativt fabricerade, citat, trots att det inte utgör någon som helst svårighet att kontrollera ordalydelsen. Att professorerna Peter Stilbs och Ingemar Nordin personligen krälar omkring i Lars Berns avträde med bruna tungor är dock inget jag höjer på ögonbrynen över.

Att bloggen The Climate Scam, som infört en ny policy där personangrepp sägs ha bannlysts, hjälper till att sprida förfalskade citat anser jag däremot vara beklämmande. Enligt mig är förfalskade citat ett av de värsta personangrepp man kan göra sig skyldig till.

Punkt.

måndag 25 juli 2011

Kulturarv som dödar

Naturligtvis räcker det inte med en panisk skräck för det okända, som invandrare, andra kulturer och religioner, för att skapa jordmån till ett monster som terroristen i Norge. För han var inte ensam, som jag skrev i mitt förra inlägg.

Det måste till mer, en samhällsutveckling som gemene man kan sätta i samband med det omsorgsfullt uppmålade hotet från invandringen, från andra kulturer, från islam.

Att det är vårat eget kulturarv som vi släppt bortom kontroll talas det inte om.

Ett citat från den bisarra debatten kring brottslighet och andra samhällsproblem är ”alla vet vad det beror på, men ingen vågar prata om det”.

Att i vart fall ytterst få vågar prata om problemet, skriver jag under på. Att alla vet, utesluter jag.

De allra, allra, flesta våldsbrotten har sin grund i alkoholen. Inget att snacka om, det är sanningen. När jag växte upp koncentrerades de här problemen till fredagar och lördagar och dansbanan.

I dag går det knappast en enda dag, i vart fall inte i de lite större orterna, utan att det förekommer alkoholrelaterade misshandelsfall frampå nattkröken. Klockan tre på natten är ingen trygg tid på stan. Det är också mera folk i rörelse klockan tre på natten i dag än vad det var för ett antal decennier sedan. Den gamla tidsangivelsen ”dag” har förskjutits till ”dygn”. De aktiva timmarna har smetats ut.

Nej, jag är inte nykterist, jag tar gärna en sup. Det händer även att jag super till, rejält. Så pass att jag får repor i hårddisken och måste ta kompisar till hjälp för att uppdatera vad som hänt. Det är dock ingen som reagerar över det.

Nyligen kom en undersökning om ungdomars (barns) alkoholvanor. Niondeklassare tror jag att det handlade om. Det positiva var att fler ungdomar valde att inte dricka sprit. Det negativa var att dom som drack, drack mer. (Jag kan inte slå ifrån mig tanken att resultatet i undersökningen kan bero på en ökad andel invandrarungdomar gentemot tidigare.)

Vi sitter där vi sitter. Alkoholkonsumtionen ökar, i vart fall hos dom som dricker, och detta leder till en ökning av våldsbrotten. Det är inte under Ramadan polisen förstärker, utan till de svenska storhelgerna. Inte minst jul.

Just julhelgen är ett elände för polisen. Att man tvingas förstärka på grund av alla företags julfester är en sak och på ett sätt hanterbart. Alla privathelveten med familjetragedier är värre, och sätter polispsykena på värre prov. Dödfall som stavas mord och dråp förekommer.

Naturligtvis har antalet kvinnomisshandelsfall ökat mycket på grund av att ett mörkertal blivit synligt. Men också på grund av en ökande alkoholkonsumtion i hemmen, som ofta kan förkortas BIB.

Bristande kvinnosyn, våldtäkter och kvinnomisshandel kopplas gärna till invandrarkulturer.

Man räknar med att var tionde kvinna blir utsatt för våld i hemmet. Den som tror att detta beror på invandringen vill jag beteckna som bortom räddning. Jag vill inte gå så långt att jag tror att alla som pratar om svartskallar och kamelknullare har en usel kvinnosyn, men jag är övertygad om att merparten av kvinnomisshandlarna gärna säger att islam är ett hot mot den svenska jämställdheten.

Vi vet genom undersökningar att våldtäktsförövare är vanligare bland män i vissa invandrargrupper. Det är sant.

Men det är också sant att midsommarhelgen har en stor del i våldtäktsstatistiken.

Och som sagt, alla vet vad det beror på, men ingen vågar prata om det.

lördag 23 juli 2011

Ondskan ibland oss

Tragedin i Norge är obeskrivlig. En nation är i sorg, och vi är många som känner med landet. Vad många inte kan eller vill förstå, är att det var en av deras, eller våra, egna som utförde dådet. Det ingår inte i världsbilden att västerlänningar, i synnerhet blonda nordiska män utför fasansfulla gärningar.

Aningslösheten och en mentalitet av typen blundar-jag-tillräckligt-hårt-slipper-jag-se är förfärande. Vi är inte, och har aldrig varit förskonade från terror i väst. USA har mig veterligt varit utsatt för två stora terrorbrott i modern tid. 11:e september var extremt, och Al Qaida tilläts sätta skräck i världen. Oklahomadådet, som uppvisar likheter med det som skedde i Norge, utfördes av en egen galning, som heller inte var så ensam som görs gällande. Vi har haft Al Qaida-dåd i Storbritannien och Spanien. Två länder som har lidit hårt av terrorism från IRA respektive ETA, inhemsk terror. Japan räknas i stora drag till västvärlden, och har heller inte varit förskonade, där var det en inhemsk domedagssekt som spred cyanid i tunnelbanan.

Så förvrängd har vår världsbild blivit, att många direkt, utan att invänta fakta i målet, pekade ut, inte ens en terrorgrupp som ansvariga, utan muslimer. Det var kort och gott muslimska kroknäsor, apor, kamelknullare, och ett otal andra epitet, som bar ansvaret. Det var så självklart att det inte behövde diskuteras. Mellanöstern skulle helst göras om till parkeringsplats.

I stället var det en norsk pedofil (det är en vanligt förekommande fördom hos invandrargrupper, i vart fall i Sverige, att vi allmänt är pedofiler) som var ansvarig.

Var han ensam? Nej.

Kanske om dådet, men i den miljö av vilken han hämtade sin inspiration var han inte ensam. Och han hade många svenska vänner. Alltför många.

En hatisk människa, som är svag och stark på samma gång, och som ständigt vistas i en miljö där det är kutym att peka ut islam som det stora hotet mot väst, mot den egna, i den förvrängda tankevärlden, homogena nationen. Där ingen reagerar mot uttalanden, om att Gro Harlem Bruntland är landsförrädare och att politikerna vill införa sharialagar, utan tvärtom dunkas i ryggen, och säger att det är bra att någon vågar tala klartext.

Känns det igen. De här argumenten är vanligt förekommande, de finns mitt ibland oss; vardagsrasismen som legitimerar dårar som Anders Behring Breivik, och i värsta fall triggar.

Känns uttryck som Mona Muslim, landsförrädaren Bengt Westerberg, eller olika klintbergare, vandringssägner som understryker olika folkgruppers lägre kulturella nivå, igen?

De här vardagsrasisterna klarar av konststycket att dels att se sig själva som garanter för den västerländska civilisationen, dels att hemfalla åt det totala barbariet: Nämligen att INTE döma var och en efter sina gärningar, utan införa en slags kollektiv bedömning, som strider mot, ja, just det, den västerländska civilisationen.

Jag är snart 50 år. Jag har inte levt ett fläckfritt liv.

Jag har en ganska grovt kriminell bekant i den lilla församling jag kommer ifrån. Träffar jag honom, pratar jag med honom.

Jag hade en ingift i släkten som fick sparken från posten därför att han stal.

Jag hade ett antal i bekantskapskretsen som söp ihjäl sig. Det kommer kanske att bli fler.

Om människor skulle bedöma mig utifrån att jag känner kriminella, har haft kriminella släktingar och vänner som super ihjäl sig, skulle jag tycka att det var ett vidrigt samhälle.

Jag kan heller inte så till den milda grad förnedra mig intellektuellt, att jag börjar bedöma människor utifrån det synsätt som jag nyss förkastat.

Jag kan också tillägga att jag en period körde morgontidningar i Falun med omnejd. I gryningstimmarna ser man en del. Det blev mycket riktigt också några samtal till polisen. Jag kan intyga att den verklighet jag under den perioden såg och upplevde, skiljer sig från den verklighet, som via viskningsleken, frodas i radhusområden, som tillkännages kommentartrådar under tidningsartiklar, bloggar eller på Flashback forum. Men det är kanske, i motsats till mig, människor med ett fläckfritt förflutet, och med en oklanderlig omgivning, som viskar i radhusen, eller skriver på nätet.

Verkligheten och ondskan finns mitt ibland oss. Kanske redan hos dig själv eller grannen, även om du utan problem kan stava till namnet som står på dörren eller brevlådan.

fredag 22 juli 2011

Intressant på The Climate Scam


Professorn i Vetenskapsteori, Ingemar Nordin, verksam vid Linköpings Universitet, har skrivit en artikel på The Climate Scam där han anklagar media för att ha misslyckats i klimatfrågan, och inte klarar av att skildra den vetenskapliga processen.

Artikeln, som ger en intressant inblick i en konspirationsteoretikers tankevärld, är naturligtvis helt obegriplig, om den inte sätts in större sammanhang; att personen i fråga faktiskt jämför vårt skattesystem med slaveriet i Nordamerika:

”Det finns dårar, av slaverisystemets subtila propaganda förvirrade människor, som anser att skatt inte är stöld. Skatten, menar de, är blott ett slags ersättning för tjänster som man utnyttjat gratis under uppväxttiden såsom barnmorska och skola. Det är en skuld som alla medborgare har till det samhälle där de är födda. Allt sådant tal är förstås fullständigt nonsens.”

Som för att understryka resonemanget presenterar Ingemar Nordin sig som ”professor inom temat Hälsa och samhälle vid Linköpings universitet”. Jag förmodar att Nordin ser sig själv som en hederlig, via skatten, betald hälare.

Ingemar Nordin för också ett intressant resonemang om äganderätten i sin artikel, och här kommer vi in på kärnfrågan i de stolligheter Nordin presenterar: Den heliga äganderätten.

Ingemar Nordin radar upp ett gäng, mot äganderätten fientliga, argument, och drar till med det för honom enda giltiga argumentet:

”6) Den enda legitima inskränkningen av ovanstående rättigheter är då bruket av det ägda kränker någon annan individs rättigheter.”

Skatt är stöld, likställt med slaveri, och äganderätten är helig. Nu är inte längre Ingemar Nordins bloggpost på The Climate Scam lika obegriplig längre.

Allting som talar för att klimatförändringarna påverkar andra människor i negativ riktning, och som motiverar åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, upplevs naturligtvis som ett reellt hot mot professor Ingemar Nordin, och den världsbild han målat upp. Att ett tänkbart verktyg, dels för att minska utsläppen av växthusgaser, dels för att frigöra kapital till dom som drabbas, är en skatt på koldioxidutsläpp, gör att Ingemar Nordin ser dubbla hot: Inskränkningar i äganderätten (alltså hur du får bruka det du äger) och hotet om skattehöjningar.

Ingemar Nordins tankegångar ligger nära vad en av de mest, bland skeptikerna, hyllade klimatforskarna, Roy Spencer, uttryckte:

“Nicholas, I would wager that my job has helped save our economy from the economic ravages of out-of-control environmental extremism.
I view my job a little like a legislator, supported by the taxpayer, to protect the interests of the taxpayer and to minimize the role of government.”

Ingemar Nordin går ett steg längre. Nordin ser inte klimatförändringarna som en vetenskaplig fråga. Professorn i vetenskapsteori förvandlar frågan till en diskussion där båda sidor ska ges lika utrymme, och där han går till våldsamt angrepp mot massmedia (mainstream) för att de inte rapporterar om ”100-tals kritiska artiklar som överhuvudtaget aldrig nämns i gammelmedia”.

Den som följt med i klimatdebatten, och sett vilket genomslag kritiska artiklar kontra icke kritiska artiklar får, inser naturligtvis att Ingemar Nordin har en aningen subjektiv, möjligen störd, verklighetsuppfattning.

Vi kan ta en analogi, utanför klimat och miljö, och på den applicera Ingemar Nordins argumentation:

Det finns en hel del människor i det här landet som anser att cannabis skulle legaliseras. Det finns också forskning som visar att det i cannabis finns medicinskt intressanta substanser. Många människor anser att haschrökning är ofarligt. Enligt nordinsk logik skulle dessa åsikter få lika stort utrymme i gammelmedia, som den forskning som visar på allvaret med droganvändning. Inte minst den forskning som visar på lätta droger, som en inkörsport till tyngre dito.

Är jag orättvis mot professorn i vetenskapsteori. Nej, det som saknas hos de här drogliberalerna är tunga namn och starka lobbyorganisationer, som kan föra deras talan. Precis som i fallet med klimatskeptikerna är drogliberalerna marginaliserade i forskningsvärlden.

Ett mera praktiskt exempel i fallet Ingemar Nordins syn på massmedias (ensidiga) rapportering är fallet med den arktiska isen. Efter bottenrekordet för den arktiska isen 2007 har skeptikerna envist hävdat att massmedia förtiger att isen återhämtar sig. När vetenskapsredaktionen hade ett reportage om tillståndet för den arktiska isen, och att den de facto minskade volymmässigt, ja, då fanns det till och med skeptiker som anmälde programmet för opartiskhet.

Det här är ett utmärkt exempel på hur en skeptiker passerar gränsen till klimathaverism.

Detta är mycket talande för synen hos de här klimathaveristerna. Trots att, jag tror all, forskning visar att den arktiska isen minskar i en omfattning som ingen räknat med, anser de här individerna, att SVT, med ljus och lykta om så behövs, ska leta upp en forskare med motsatt uppfattning – för att balansera inslaget.

Detta är också kontentan av vad Ingemar Nordin skriver på The Climate Scam, det märkliga är bara att skribenterna där inte inser, varför massmedia inte tar dom på allvar.


I dagsläget tiger till och med klimathaverister om situationen i Arktis, bara som en parentes:
 Bilden är från Cryosphere Today och visar den totala arean av den arktiska havsisen, alltså inte utbredningen.

tisdag 19 juli 2011

Klimatdebatten allt mera bisarr


På CERN-laboratoriet är man nu klara med försöken kring kosmisk strålning och molnbildning, enligt en intervju i Welt Online.

Tyska fungerar utmärkt i Google-översättning (nåja), varifrån jag hämtat den här delen (intervjun berör bara till en del molnbildning och kosmiska strålar):

Welt Online: Med stor makt väntas resultaten från den så kallade molnet experiment, där bildandet av moln är utforskas. Dessa resultat kan fortfarande vara viktig för att förstå de globala klimatförändringarna?

Heuer: Detta är verkligen en fråga om att bättre förstå uppkomsten av moln. I naturen finns det många parametrar som påverkar - inklusive temperatur, fuktighet, föroreningar och även den kosmiska strålningen. I experimentet "Cloud" handlar om att undersöka inverkan av kosmisk strålning på molnbildningen. Används för den strålning som kommer från gaspedalen. Och i en experimentell kammare kan studeras under kontrollerade förhållanden, såsom bildandet av droppar beror på strålning och partiklar. Resultaten kommer att publiceras inom kort. Jag bad kollega att göra resultaten tydliga dock inte att tolka. Detta skulle gå direkt till den mycket politiska arenan i klimatdebatten. Man måste vara klart att det är den kosmiska strålningen är bara en av många parametrar.

Jag borde inte bli förvånad över den närmast sjukliga misstänksamheten mot allt vad forskning och vetenskap heter på bloggen The Climate Scam, men den gången höjde även jag på ögonbrynen.

”Jag bad kollegorna göra resultaten tydliga, dock inte att tolka” blir på Scammen: CERN-chef förbjuder ”tolkning av molnresultat”.

Jag baxnar.

Att artikelförfattaren Jonny Fagerström struntat i allt vad research och självständigt tänkande heter, och i stället förlitat sig på suspekta bloggare är ingen ursäkt. Menar Fagerström allvar med att hyfsa till bloggen, bland annat genom att radera personangrepp, som varit framgångsrikt, borde han själv visa återhållsamhet med att sprida falska anklagelser och lösa rykten vidare.

Det är väl närmast en självklarhet att de forskare som gjort de praktiska försöken i det här Cloud-experimentet, klart ska redovisa sina resultat utan tolkningar.

En av dom som driver tesen om sambandet mellan kosmisk strålning och molnbildning är Henrik Svensmark. Det är väl ändå i första hand han, och eventuellt dom andra, som ska avgöra om och hur forskningsresultaten kan användas för att bekräfta/avfärda tesen eller indikera om det är värt fortsatt arbete?

Mycket klokt agerande av den aktuelle forskningschefen på CERN, som knappast har förbjudit någon tolkning heller.

Begriper inte Fagerström det, så är det illa ställt med synen på hur vetenskap och forskning ska bedrivas.


Personligen kan jag dock inte låta bli utan att spekulera, i att resultaten från CERN inte ger Svensmark något underlag som stärker hans tes. Men det är en annan historia, som grundar sig i att Svensmarks upptäckta samstämmighet mellan solfläckar (som sammanfaller med minskad kosmisk strålning) och temperatur helt upphör 1985, före den riktiga temperaturuppgången.

söndag 17 juli 2011

Den ”låga” klimatkänsligheten

Så kallade skeptiker, som anser att människan bara till ringa del påverkar klimatet, skjuter gärna in sig på att klimatkänsligheten är överskattad. Alltså hur biosfären och klimatet reagerar på en av koldioxiden orsakad temperaturhöjning.

Tesen är att en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle kunna öka temperaturen med cirka (ofta max) en grad Celsius. Alltså inget att oroas över.

En av de klimatforskare (en av de få) som driver denna tes* är Roy Spencer, som även redovisar satellitmätningen av temperaturerna från University of Alabama in Huntsville.

Roy Spencers UAH-mätning, som pågått sedan 1978, visar en långtidstrend på 0,14 graders temperaturökning per decennium. En temperaturökning på nästan en halv grad globalt, nästan en och en halv grad norr om 65:e breddgraden, sedan 1978.

Under samma tid har koldioxidhalten i atmosfären ökat från 330 ppm till 395 ppm; ungefär faktor 1,2.

Vänta nu, skeptikerna hävdar ju att en fördubbling (faktor 2) av koldioxidhalten ska öka temperaturen med en grad, hur kan det då komma sig att vi nått mer eller mindre halvvägs redan med en faktor 1,2?

Ja, det kan man ju fråga sig. Spencer borde kunna ge något besked om varför, tidsperioden det handlar om är ju trots allt drygt 30 år. I stället säger Spencer att han hittat bevis på att värmestrålning, i vart fall till en del, driver väderfenomenen El Ninõ och La Nina. Spencer utgår i sin, ännu opublicerade, studie återigen från att molnbildningen på något mystiskt sätt skulle styra klimatet, så att koldioxiden kan försummas. Om det nu är som Spencer skriver, att han får sin studie publicerad, och hur betydelsefull tidskriften är, så är inte sista ordet sagt i den frågan, det är jag övertygad om.

Spencer och de andra skeptikerna MÅSTE producera en hållbar förklaring till varför temperaturen stigit med nästan en halv grad, samtidigt som koldioxidhalten bara ökat med faktor 1,2. En verklighet som definitivt inte pekar mot någon låg klimatkänslighet á la Spencer.


Om vi ändå leker med tanken att en fördubbling av koldioxidhalten ökar temperaturen med en grad, så hamnar vi ändå i ett orimligt resonemang när det handlar om klimatkänslighet. En halv grads ytterligare temperaturökning, vad skulle det innebära rent konkret?

Ja, vi får väl titta på Roy Spencers satellitmätning:



Jag kan då i alla fall inte se någon annan rimlig konsekvens, än att bottenvärdet för den senaste La Ninan faktiskt skulle hamna i nivå med El Ninõ-året 2010: Det varmaste året (tillsammans med 1998 och 2005) som uppmätts. Ett ”normalt” år skulle hamna på en temperaturanomali på 0,8 grader i Spencers diagram.

Ingenting att oroa sig över?

Vi vet att det 2005 och 2010 (två av de varmaste åren) varit torka i delar av Amazonas, av kalibern 100-årsevent. Vi behöver naturligtvis inte oroa oss för att stora delar av regnskogen kan försvinna med ytterligare en halv grad varmare.

Den extrema värmeböljan i Ryssland sägs ha varit av typen 1000-årsevent. Ingen kan säga hur stor del den globala uppvärmningen har i den värmeböljan. Men höjer ni inte lite på ögonbrynen, att den värmeböljan sammanfaller med det år man uppmätt mest nederbörd i världen?

Något som resulterade i katastrofala översvämningar runt om i världen. Jo visst, det hände där för 50 år sedan, för 60 år sedan där, och 45 år sedan på det tredje stället. Pinglar det ingen liten klocka när 40-60 årsrekord slås på så många olika platser ett och samma år.

Samtidigt som det råder extrem torka på andra håll, detta den blötaste period man registrerat.

Ingenting att oroa sig över.

Tesen om att koldioxidhaltens värmande egenskaper skulle begränsas till en grad i atmosfären vid en fördubbling är bisarr. När det varit en grad varmare en period, följer naturligtvis havet efter, och transporterar värme till andra områden som i sin tur värms upp. Då är inte världen en grad varmare längre.

Merparten av glaciärerna minskar i omfattning. Att några glaciärer visar tillväxt ändrar inte detta faktum. Det är vad som händer i dag utan att det blivit en halv grad varmare (totalt då en grad). Den kommande halva graden kommer naturligtvis inte att minska avsmältningstakten. Snö och is reflekterar inkommande solstrålning. Glaciärer som försvinner ersätts av mark som absorberar värme. Då blir det mera än en halv grad.

Ingenting att oroa sig över.

Arktis är det område som värmts upp kraftigast. Två grader över några decennier. Den senaste femårsperioden är den varmaste man uppmätt (Grönland är en inte alltför stor del av Arktis, till alla dom som hävdar att Grönland var nästan lika varmt under 30- till 40-talen).

En halv grad ger två grader, så har det varit, och ingenting säger att den trenden inte fortsätter. Grönlands inlandsis visar nettoavsmältning.

Vi lägger på ytterligare två grader på Grönlands ismassa, ingenting att oroa sig över.

Den arktiska havsisen är på väg att försvinna sommartid. I år ser det bedrövligt ut, vi är på väg att passera 2007 års bottenrekord. 



Försvinner isen sommartid värms Arktis upp av den anledningen. Det har redan skett, men stiger världens medeltemperatur med ytterligare en halv grad kommer det att gå ännu fortare. Då kommer Arktis att bidra till att temperaturen stiger mera än den här halva graden. Upp till ett nytt jämviktsläge.

Att permafrosten tinar är inte till vår fördel, i all synnerhet inte då metan, en ännu mera potent växthusgas frigörs. Sker detta i stor omfattning, ja, då hamnar vi ovanför IPCC:s scenarion på en klimatkänslighet på 4,5 grader. Heller ingenting att oroa sig över.

Ett nytt jämviktsläge, ett varmare, energirikare och mera instabilt klimat. Extrem torka följt av häftiga skyfall, ungefär som 2010, fast lite värre.

Ingenting att oroa sig över.

Förtydligande: Med ungefär som 2010, fast lite värre, menar jag ett klimat en halv grad varmare globalt, än i dag. Hur det blir med ett klimat flera grader varmare vill jag inte tänka på.




*Jag är osäker på om Roy Spencer själv på allvar har hävdat denna mycket låga klimatkänslighet. Hur som helst verkar Spencer inte ha något emot att andra tar hans ”resultat” till intäkt för att hävda en mycket låg klimatkänslighet. Och Spencer kritiserar ju vad som i hans tycke är en hög klimatkänslighet.

Aftonbladet DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 SVD1
SVD2