En modern centerpartist

Här är några punkter som utgör en del av vad en modern centerpartist bör tycka i en del dagsaktuella frågor:

• Att medverka till att friskolor, trots att skolor i kommunen måste läggas ner på grund av vikande elevantal, får startas.

• Att privata vårdcentraler i kommunernas centralorter får startas, trots att vårdcentraler i periferin bemannas av stafettläkare.

• Att främja bygget av motorleder runt Nordens Venedig (Stockholm), trots att det i innerstaden bevisligen inte finns plats för mera privatbilism.

• Att det var bra att statens ansvar för läkemedelsförsäljningen upphörde, trots att innevånare i stora delar av det här landet inte upplever något annat än höjda priser.

• Att det viktigaste målet för myndigheter skall vara att spara pengar, även om många medborgare därmed blir utan personlig kontakt med statliga myndigheter. Exempelvis försäkringskassan.

• Att det skall bedrivas licensjakt på djur som står på randen till utrotning.

• Att ungdomslönerna ska sänkas även i de branscher där ungdomar utgör förstavalet i rekrytering till ny arbetskraft.

• Att politiker skall lägga sig i och stifta lagar om lönebildning och anställningsförhållanden på arbetsmarknaden.

• Att fördelningspolitik är fel väg att gå när det gäller att motverka sociala och regionala klyftor

• Att partiet ska tiga och samtycka i regeringsställning när Stockholm växer med 120 000 personer på fem år.

• Att järnvägstrafik ska bedrivas av privata företag vilka i praktiken får monopol på sina sträckningar.

Min spontana kommentar är, tycker verkligen moderna centerpartister så här? I så fall, varför kallar de sig då centerpartister?

Varför då inte i stället ta steget fullt ut och verka för den här politiken inom högern som de här åsikterna bevisligen hör hemma i? Vad ska vi med ett centerparti som agerar som en megafon åt Timbro?

Jag minns också kritiken mot Thorbjörn Fälldin valförlusten 1985, att han flyttat rågången för långt högerut.

Men han hade i alla fall en rågång.

DN

Vad klimatdebatten borde handla om

Rubriken har jag satt efter att ha läst lite olika inlägg på en del mer eller mindre suspekta bloggar, men också företeelser som är förbannat obehagliga, och som på intet vis kan frikopplas från vad Internetpöbeln (och som glatt underblåses av vissa individer) skriver i den svenska bloggosfären.

Jag tänker på de hot om våld och mord, som riktats mot klimatforskare och miljödebattörer i Australien (se länkar). Företeelsen är inte helt ny i sammanhanget, men en helt naturlig följd av hur pseudodebatten utvecklat sig: När argumenten fullständigt tryter övergår vissa människor till hot mot hälsa, liv och härd.

Klimatdebatten i verkligheten handlar om just vad debatten ska handla om: Hur ska vi få ett hållbart samhälle för människorna på det här jordklotet, och hur ska vi anpassa oss till de klimatförändringar som är oundvikliga, och som hårt kommer att stressa Homo Sapiens Sapiens på det här klotet (för att inte tala om andra arter). Jorden i sig kommer inte att bry sig. Den kommer att snurra vidare, om än med en annan artfördelning.

Vad handlar då klimatdebatten om mera i detalj? För enkelhets skull tar vi upp Arktis, som är det område som värmts upp mest, och där uppvärmningen raskt fortsätter. Den arktiska havsisen minskar (främst isminimum i september) i en takt som ingen trodde var möjlig 2007, då IPCC presenterade sin rapport AR 4. Den mest pessimistiska prognosen från IPCC var att Arktis kunde vara isfritt vid 2100. Nu är den allmänna synen bland forskarna att det kommer att ske inom 10 till 20 år.

Här ett tips till Lars Bern, som i en debattartikel på Newsmill ynkade sig över att klimatforskare inte vill debattera sina rön (bara antydningen att meteorologer skulle ha en monopolställning i att yttra sig om klimatet är bisarr): Åk upp till Svalbard när det arrangeras något seminarium om den arktiska isen och miljön. Åk upp dit och delge Dina rön om varför Du anser att talet om klimatförändringar är överdrivet, och ställ frågan om varför det bara är meteorologer som yttrar sig. Svansen på The Climate Scam kan väl skramla åt dig, som de brukar göra när Thauersköld Crusell är ute och reser.

Det som händer i Arktis debatteras utifrån många aspekter. Säkerhetspolitiken när havet i Arktis blir allt mera öppet, råvaror som olja och gas blir tillgängliga, nya transportvägar med guldkalvar som nordväst- och Nordostpassagen. Men också problem med andra transportvägar på land, när permafrosten viker. Något som även ställer till med stora problem i samhällena i Arktis. Havet som eroderar land när isen viker. Risken att oljeledningar viker sig när den tinade marken rör sig i Alaska. Havsytan som stiger, inte bara på grund av termisk utvidgning, utan också på att glaciärer och inlandsis allt snabbare smälter. Etc. etc.

Så här ser det ut i dagsläget enlig IARC JAXA, bottenrekord för den här tiden. Ingen, INGEN, forskare med kunskap och erfarenhet i ämnet påstår att det skett eller sker någon återhämtning i Arktis.

Allt detta diskuteras, och de berörda länderna står på tårna inför vad som komma skall. SWIPA är en förkortning för Snow, Water, Ice, Permafrost in the Arctic; en organisation som för någon månad sedan presenterade en rapport som handlar om just det jag i korthet tagit upp ovan. Den meteorologiska hegemonin är obefintlig i den rapporten. Samma gäller för övrigt också IPCC-rapporterna.

Men jag väntar mig å anda sidan inte något annat av personer som inte drar sig för rena lögner i stil med ”att klimatalarmister med sina datormodeller räknat ut att Queensland skulle drabbas av torka och inte nederbörd”.

Nu har mig veterligen ingen tordats använda Berns sanslösa lögn i Australien, det land som Bern syftar på, men exemplet får ändå symbolisera det pöbelvälde på Internet som utgör grogrund för förföljelser mot klimatforskare. Och som resulterar i faktiska mordhot. Och, något som borde vara otänkbart i ett öppet samhälle, underblåses av Tekniska Direktörer, Professorer som Ingemar Nordin och Docenter.

Det är bara att läsa professor Nordins inlägg ovan, med kommentarer, så framgår tydligt hur man oblygt kopplar diskussionen om ett hållbart samhälle med en förestående grön nazistisk diktatur.

Det finns fortfarande överlevande kvar sedan förintelsen. Med blogginnehavarens och skribenternas goda minne kan TCS stundtals inte ses som något annat än ett rent hån mot dessa offer.

Nu tror jag att vissa personer, inga namn nämnda, gör de här direkta jämförelserna gentemot nazismen enbart för att smutsa ner forskare och kollegor. Om det verkligen är så, att de här individerna ser framför sig deportationsläger och gaskamrar, i samband med en omställning till ett resurssnålare samhälle, ja, då är jag allvarligt oroad över den mentala hälsan för en stor del av klientelet på TCS.

Men, naturligtvis är det så att om forskare kan kopplas samman med nazism, så är det lättare att för sig själv, om man är en vilsen, mot samhället, aggressiv människa, motivera övertramp mot rättsstat och individ.

Detta vet naturligtvis de ansvariga för bloggen The Climate Scam om, men man gör inte ett förb. dugg åt det. Ändamålen helgar medlen.

Skulle någon forskare eller debattör skadas eller dödas av någon på grund av fientlighet mot koldioxidskatt (och med en vag förnimmelse av en förestående grön diktatur), är Thauersköld Crusell & Co moraliskt medskyldiga.

Punkt.

Varmaste året/åren

Forskare och specialister inom sina gebit hittar olika sätt att visa att man vet vad man pratar om. Man kan exempelvis göra det genom att man håller sig till sitt ämne, som meteorologerna i WMO (World Meteorological Organization) när de presenterar sina rapporter, som den här.

En annan storhet hos meteorologerna är att de exempelvis inte lägger sig i detaljer i kemisk reaktionsteknik, eftersom det inte är deras ämne.

Nåväl här är bilden från deras senaste rapport som visar vilka år som varit varmast sedan mätningarna startade någon gång på 1800-talet:

 

 Det torde inte råda någon tvekan om vilket/vilka år som varit varmast.